bar_chart
Meny
language Svenska keyboard_arrow_down
Byt språk

In the
mind of the CEO

Spårbara mineraler är inte en utopi – det är en nödvändighet för en hållbar framtid!

Övergången till fordon som drivs av elektricitet är ett av de viktigaste områdena för att uppnå Agenda 2030-målen om hållbar utveckling. Därför vilar det ett stort ansvar på industrin och deras leverantörer att säkra hållbar och etisk produktion med full spårbarhet. Tyvärr, och olikt råmaterial till andra branscher, så bryts de mineraler och metaller som behövs i eldrivna fordon utan krav på spårbarhet. Det gör denna del av tillverkningsprocessen till den hållbarhetsmässigt svagaste länken i kedjan. 

Tyvärr, och som jag har skrivit om i tidigare blogginlägg, så har gruvindustrin i vissa delar av världen fortsatt stora problem med dålig arbetsmiljö, barnarbete och till och med väpnande konflikter. I takt med att både kundernas och myndigheternas krav på hållbarhet ökar så letar de stora biltillverkarna efter sätt som säkerställer att mineraler och metaller som används i deras bilar och batterier är producerade på ett rättvist sätt.  

Dra lärdomar från existerande processer 

Vi på Eurobattery Minerals ska erbjuda mineraler med full spårbarhet. Därför arbetar vi för att identifiera sätt på hur vi, och gruvindustrin i stort, kan leverera råmaterial med full spårbarhet. 

I gruvindustrin får vi ofta höra att det inte är möjligt att införa full spårbarhet. Jag skulle vilja utmana den inställningen. Jag har tidigare arbetat inom guld- och diamantindustrin och spårbarhet var en av de absolut viktigaste delarna av hela vår affär. Modellen som används där kan enkelt översättas till metaller och mineraler som bryts och fraktas i större mängder. 

Låt mig kortfattat beskriva den modell vi använde. Det guld som brutits placerades i en låda som varje kväll tömdes i en påse som förseglades och försågs med en unik streckkod. Streckkoden signerades av tre olika personer, gruvans geolog, chefen för gruvan och en oberoende person som representerade myndigheterna. Streckkoden scannades och påsen skickades därefter med bud. Påsen var fullt spårbar under hela leveranskedjan för att säkra att den kom fram till rätt person eller företag som i sin tur kunde bryta förseglingen och därigenom konstatera att denna fått rätt guld.    

Större mängder kräver nya metoder

Vid större mängder råmaterial krävs det containrar för frakten och det kan innebära att risken för att innehållet manipuleras ökar. Men bara genom att införa processen ovan skulle möjligheterna till att kunna spåra källan till råmaterialet öka enormt. Jag tror även att man skulle kunna öka spårbarheten och säkerställa ursprungskällan till råmaterialet ytterligare genom att ta ett prov av råmaterialet i containern vid skeppning och skicka det på samma sätt som beskrivs ovan, tillsammans med containern. När lasten når bearbetningsanläggningen analyseras råmaterialet i containern liksom materialet i påsen för att säkerställa att de har samma sammansättning. Om de inte matchar är det säkert att lasten på något sätt blivit manipulerad. 

Jag är övertygad att vi inom gruvindustrin måste börja med denna typ av spårbarhet, även om metoden inte är 100-procentig än. Samtidigt måste vi stödja andra spårbarhetsinitiativ, som att använda blockkedjeteknik, AI eller andra digitala verktyg.

Min vision är att mineralerna som används i batterier i elbilar ska vara den starkaste och mest hållbara länken i leveranskedjan. 



Vänliga hälsningar,
Roberto García Martínez