Det snabba svaret är att en underjordisk gruva är vad det låter som – gruvdrift som pågår under jord. I motsats till detta är en dagbrottsgruva när gruvverksamhet kan bedrivas nära jordytan. Man väljer en underjordisk gruva eller ett dagbrott baserat på var mineralerna och metallerna finns.
Dagbrottsbrytning är ofta mindre kostsamt att anlägga eftersom det inte behövs några avancerade infrastrukturprojekt, till exempel förberedelser med tunnelsystem eller schakt. Mineralerna i vårt spanska projekt ligger nära ytan, och därför är en dagbrottsgruva det vi satsar på där.
I Hautalampi däremot ligger mineralerna djupare ner i berget. Vår nuvarande plan är att etablera en underjordisk gruva. Malmkroppen (den bergsformation där mineralerna finns) ligger dock i den gamla koppargruvan i Keretti, där befintlig infrastruktur redan finns på plats. Därför kommer underjordisk gruvdrift i vårt finska projekt inte att börja från noll. Vi räknar med att använda befintlig infrastruktur, inklusive schakt och tunnlar.
I korthet är mineraltillgången potential, medan mineralreserven är vad vi har med säkerhet.
Inom gruvdrift används termen mineraltillgång för att beskriva potentialen i en gruva. Till exempel utförs borrningar på olika platser för att undersöka hur många mineraler det finns i ett visst område, och borrkärnorna analyseras. Utifrån detta är det möjligt att beräkna mineraltillgången.
Om man går vidare med flera borrkampanjer får man en mycket tydligare bild av tillgången. Vid en viss tidpunkt kommer vi att kunna veta med säkerhet hur många mineraler det finns på en plats. Det kallas för mineralreserv. Till exempel används guldreserv vanligen för att beskriva hur mycket guld ett visst land har till hands.
Viktigt att påpeka i detta sammanhang är att även om en gruva är igång och har kända mineralreserver kan det fortfarande finnas ytterligare mineraltillgångar tillgängliga i gruvområdet.
JORC (The Australasian Code for Reporting of Exploration Results, Mineral Resources and Ore Reserves) eller NI 43–101 (National Instrument 43–101) är två olika internationella standarder för beräkning av mineraltillgångar i en gruva och betraktas allmänt som viktiga standarder för att uppskatta den ekonomiska potentialen i ett gruvprojekt. Båda standarderna har samma funktion och är mycket lika varandra. Medan JORC är den metod som kommer från Australasien, kommer NI 43–1010 från Kanada.
Det allmänna nästa steg är att göra en genomförbarhetsstudie och undersöka projektets ekonomiska värde. Genomförbarhetsstudien omfattar en ekonomisk prognos som inkluderar både OPEX- och CAPEX-kostnader i samband med gruvdrift. De borrkampanjer som vi har genomfört spelar en viktig roll för att ge oss rätt information för genomförbarhetsstudien.
Vi utvärderar flera olika alternativ för att finansiera vår gruvdrift. Nedan följer de alternativ som vi tittar på.
Vi kan söka finansiering från investerare och kapitalmarknaden.
Vi kan sluta offtake-avtal.
Vi kan söka och få ytterligare statliga bidrag.
Vi kan arbeta med offentlig-privat partnerskap.
Vi kan samarbeta med industripartners som biltillverkare, batteritillverkare eller andra gruvföretag.
Vi kommer att gå vidare med vår strategi på detta område när vi har en genomförbarhetsstudie på plats. Vi har arbetat med att positionera Eurobattery Minerals utifrån alla alternativ.
English
Deutsch