Batterimineraler används som själva ”bränslet” för batterier som i sin tur driver den elektriska revolutionen inom fordonsindustrin och lösningar för hållbar energi. Utan batterimineraler kommer den hållbara övergången inom transport- och energiindustrin inte ske.
I elbilar är batterierna den kraftkälla som driver fordonen. Det är ett hållbart substitut för fossila bränslen som diesel eller bensin. På samma sätt används batterier för att lagra överskottsenergi i hållbara energilösningar, t.ex. solpaneler och vindkraftverk, och på så sätt är det möjligt att ständigt tillhandahålla energi med stabil strömförsörjning till kunderna i elnätet. Dessutom ersätter storskalig batterilagring i allt större utsträckning reservkraft som drivs av diesel.
Låt oss ta ett exempel på ett typiskt batteri för en elbil. Ett litiumjonbatteri. Litium, kobolt, nickel, grafit och mangan är viktiga mineraler i dessa batterier. Dessutom ingår specifika komponenter av sällsynta jordartsmetaller i batterier för elbilar. Sällsynta jordartsmetaller består av 17 metaller: skandium, yttrium och de femton versionerna av lantanoider (lantan, cerium, praseodym, neodym, prometium, samarium, europium, gadolinium, terbium, dysprosium, holmium, erbium, tulium, ytterbium och lutetium).
Låt oss återigen använda exemplet med ett batteri för elbilar. Det finns olika batterier för elbilar, och utvecklingen av så effektiva batterier som möjligt och minimering av behovet av mineraler står högt på batteritillverkares agenda. Ett typiskt bilbatteri väger i dag cirka 400 kilo, varav mineraler och metaller står för cirka 185 kilo. Grafit står för den största vikten, följt av nickel, koppar, kobolt och litium. Metallen aluminium ingår också i uppskattningen på 185 kilo tillsammans med stål och, i vissa fall, järn.
År 2030 räknar det Internationella energirådet (IEA) med att den globala efterfrågan på batterier kommer att öka till över 3 500 GWh. Om man tittar på de batterimineraler som Eurobattery Minerals fokuserar på, nämligen nickel, koppar och kobolt, kan man konstatera att den beräknade ökningen av efterfrågan för att tillgodose den omfattande tillväxten inom batteritillverkningen är enligt följande:
Nickel – den beräknade efterfrågan på nickel förväntas fördubblas fram till 2030 jämfört med 2020, enligt Statista.
Koppar – den beräknade efterfrågan på koppar år 2030 är 28,5 miljoner ton, en årlig ökning på över 2 procent, enligt CRU Group.
Kobolt – den beräknade efterfrågan på kobolt förväntas fördubblas fram till 2030, enligt S & P Global.
Låt oss klargöra att mindre än 2 procent av de batterimineraler som behövs för att tillgodose den europeiska marknaden i dag bryts i regionen. Dessutom är tyvärr fokus på hållbarhet och etik lågt i de största producentländerna av batterimineraler och metaller. Tyvärr är barnarbete ett stort och vanligt problem.
Enligt Statista är dagens mest betydande kopparproducerande länder Chile och Peru. De två länderna i Sydamerika står för cirka 42 procent av den globala produktionen.
Koboltmarknaden domineras av Kongo, där över 65 procent av världens kobolt bryts.
Indonesien står för över 30 procent av nickelproduktionen, följt av Filippinerna med över 15 procent.
Produktionen av sällsynta jordartsmetaller är centrerad till Kina och, olagligt, i Myanmar, med över 70 procent av världsproduktionen idag.
Europa var tidigare en stark gruvregion, men antalet gruvor har stadigt minskat i takt med att inköp från andra delar av världen har ökat. Det finns dock gruvor i Europa. Sverige är till exempel en betydande järnmalmsproducent. Om man tittar specifikt på Eurobattery Minerals fokusmineraler som behövs för elektrifieringen av samhället och hållbar energi, koppar, nickel och kobolt, har Europa en mycket begränsad produktion. Polen är det land i Europa där mest koppar bryts, men landet hör inte till de tio största produktionsländerna i världen räknat i ton. När det gäller nickel är Finland och Grekland de enda länder i Europa som bryter nickel, men inget av dem tillhör de tio största produktionsländerna i världen. Finland är också det land i Europa där mest kobolt produceras, men återigen mycket begränsat jämfört med den globala tillgången och efterfrågan.
I dag bygger vi vår hållbara framtid på batterimineraler som bryts på ett ohållbart sätt. Det är inte acceptabelt. Biltillverkare, leverantörer av grön energi, politiker och beslutsfattare, och i slutändan vi som konsumenter, driver därför på behovet av ansvarsfull brytning av dessa mineraler. Våra lagar och förordningar som är knutna till gruvdrift, hållbarhet och arbetsetik, och det faktum att batterimineraler finns tillgängliga i berggrunden, gör Europa till en lämplig plats för gruvdrift. Vidare är det ur ett geopolitiskt perspektiv också avgörande för Europa att bryta sina egna mineraler. Slutligen måste Europa, liksom på flera andra områden, öka sin förmåga att vara självförsörjande på batterimineraler.