Sverige måste få en ny mineralpolitik

Det är orimligt att investera stort inom batteri­tillverkning och fossilfri stålproduktion utan att samtidigt satsa på framtida gruvor. Det skriver företagsledarna Kurt Budge och Roberto Garcia Martinez.

Den svenska mineralpolitiken har stått stilla sedan hösten 2014. Enskilda minerallagsärenden antingen avslås av regeringen eller läggs på hög. Högar som växer och konstitutionsutskottet kritiserar. Sverige har dessutom gått kraftigt tillbaka som mineral- och gruvnation under denna tid. Enligt det kanadensiska Fraser Institute har Sverige på fyra år rasat från plats 8 år 2016 till plats 36 år 2020. Ett kraftigt underbetyg till ett land med ambitionen att ha en världsledande hållbar gruvsektor. Detta innebär att Sverige har gått från att ha tillhört världens tio i topp-nationer på området till ett land med en medioker placering och Sverige kan i dag jämföra sig med länder som Mali och Ghana.

Samtidigt som Sverige som gruv- och mineralnation går tillbaka, så går landet ur andra perspektiv framåt. Den nationella klimatpolitiken tar stora steg framåt och genom satsningar såsom klimatinitiativet arbetar regeringen tillsammans med svenskt näringsliv för att ställa om svensk industri. Investeringar i fossilbränslefri stålproduktion, såsom HYBRIT och H2GreenSteel får internationell uppmärksamhet, men dessa initiativ förutsätter att det finns mineraler att använda, samtidigt som inga nya gruvor öppnas. Vi frågar oss varifrån dessa ska komma om det inte ska få startas nya gruvor i Sverige? Ska vi bli än mer beroende av import?

Batteritillverkning är på väg att bli en mycket stor svensk framgång och attraherar tillsammans med andra initiativ i Västerbotten och Norrbotten både investeringar och nya arbeten men också behov av nya bostäder, infrastruktur, kommunal service och vård och omsorg. Problemet är bara att även tillverkning av batterier förutsätter tillgång till viktiga mineraler. Mineraler som i dagsläget till allra största delen måste importeras, ofta från länder med helt andra synsätt på hållbar utveckling, skydd av nationella minoriteter och mänskliga fri- och rättigheter än Sverige.

Sverige har utmärkta förutsättningar för att på nytt kunna bli en ledande mineral- och gruvnation. Det finns en hållbarhetslagstiftning för gruvor som ser till så att miljö- och klimatkonsekvenser tas hänsyn till. Det finns ett starkt och fristående rättsväsende som värnar mänskliga fri- och rättigheter tillsammans med oberoende och fria medier som bevakar att företag och myndigheter sköter sig. Detta kan användas för att tillsammans med gruvnäringen och många andra aktörer bygga upp Sverige som gruvnation. Sverige kan åter komma på plats 8 hos Fraser Institute. Kanske till och med högre.

För att Sverige återigen ska bli ledande i arbetet för en hållbar gruvnäring, önskar vi att ansvarstagande politiker på nationell nivå bidrar till i en ny mineralpolitik för Sverige. I detta önskar vi följande.

• Bergsstaten bör få egen och rätt kompetens att ensam avgöra mineral­lagsärenden och bör inte, som nu, vara beroende av länsstyrelser som ofta tyvärr inte ens förmår att ta viktiga hänsyn till såväl kommuners som näringslivets behov. Det saknas en förståelse för att när beslut har fattats och stora investeringar har skett, då leder detta till behov av följdbeslut och nytt engagemang från länsstyrelsen.
• En tidsgräns bör sättas upp för hur länge företag ska behöva vänta på olika sorters tillstånd enligt minerallagen. Den som gör stora investeringar har rätt att förvänta sig en transparent och förutsägbar process. Ingen ska behöva vänta sex-sju år och behöva investera tiotals miljontals kronor i processer utan slut. Processer som inte heller i dagsläget är förenliga med varken grundlag eller förvaltningslag.
• Den nationella kompetensen inom mineralfrågor bör stärkas och byggas ut i samarbete med lärosäten, industri och det breda ekosystem kopplat till hållbarhetslösningar som nu växer fram i Sverige. Här kan statliga Rise spela en viktig roll.
• Det är viktigt att enskilda gruvärenden inte längre hanteras av regeringen utan vid tvist hanteras av domstolar med tydliga krav på snabbt avgörande. Det handlar om väldigt stora investeringar som är beroende av tydliga och pålitliga processer.
• Den nationella minoriteten samernas ställning måste säkras i gruvfrågor och det är rimligt att Bergsstaten och det nationella kompetenscentrumet bygger upp särskild kompetens om hur samers villkor och liv påverkas av gruvnäringen i Sverige, såväl ur ett positivt som negativt perspektiv.
• Mekanismer införs för att överföra värden från gruvnäring till det lokalsamhälle där gruvbrytningen pågår. Vi är gärna med och redan nu bidrar med konstruktiva förslag om hur våra bolag skulle kunna göra detta på bästa sätt.
• Utredningen om innovationskritiska mineraler bör få resurser för att till våren 2022 kunna leverera nödvändiga underlag för viktiga mineral­lagsreformer och därmed uppfylla de krav riksdagen ställt om viktiga minerallagsreformer.

Vi företräder båda bolag som ser en stor potential till att utveckla en långsiktigt hållbar gruvnäring i Sverige. Detta är möjligt men det kräver ett annat politiskt ledarskap än det som finns nu i Sverige. Vi uppmanar därför riksdagens partier ta ställning för en konstruktiv inriktning för Sverige som gruvnation. En politisk inriktning där Sverige tillgodoser sina egna behov av mineraler. Där Sverige återigen blir ledande som gruvnation. Vi har lämnat förslag om vad som kan göras och ser fram emot att bidra till en konstruktiv lösning på Sveriges problem.

Kurt Budge
vd Beowulf Mining
Roberto Garcia Martinez
vd Eurobattery Minerals